Tvivlaren, Offret & Hjärtat

Tvivlaren: ”Du är inte tillräckligt kompetent”
Offret: ”Förlåt, jag ska jobba hårdare, längre och mera effektivt”
Hjärtat: ”Du är tillräckligt”

Tvivlaren: ”Du är inte tillräckligt erfaren”
Offret: ”Förlåt, jag ska inte tro att jag är något eller att jag kan något”
Hjärtat: ”Du är tillräckligt”

Tvivlaren: ”Du är inte tillräckligt vacker”
Offret: ”Förlåt, jag ska öka på träningen ytterligare och gå ner i vikt”
Hjärtat: ”Du är tillräckligt”

Tvivlaren: ”Du är inte tillräckligt och därför är du inte älskad”
Offret: ”Förlåt, jag ska göra mitt allt för att förtjäna kärleken”
Hjärtat: ”Du är älskad”

Tvivel är som ett mörker där det är svårt för ljuset att tränga igenom. Men ljuset är envist. Det behövs bara att litet hål för att den skall skina igenom. Och när den väl gör det, så är även Tvivlarens närvaro ett måste. Mörkret måste få finnas där ibland, för annars skulle inte ljuset ha något att lysa upp.

Offret är som ett fängelse. Ett fängelse vi bygger åt oss själva. Vi ser människorna runtomkring oss som fångvaktare. Vi försöker muta och tillfredställa dem på olika sätt i hoppet om att det skall göra oss fria. Vi lyssnar på allt de säger och även det som de inte säger.  Vi försöker göra vårt allt för att vinna tillbaka vår frihet. Vinna kampen. Det vi glömmer är att det finns bara en som tävlar. Vi själva.  Men ironiskt nog är vi själva omutbara. Det är oftast vi som burit stenarna till vårt fängelse och ingen annan. Därför är det också vi som måste riva stenarna. Sten för sten.  Ett steg i taget. Genom att förlåta; förlåta oss själva. För nycklarna till vår egen frihet finns i vår egen ficka. De har funnits där hela tiden.

Hjärtat då?
För mig är hjärtat som ett glittrigt hav. Som en solnedgång.  Som ett lugn där jag kan blicka över det mäktiga klipporna. Där är jag trygg. Hjärtat innebär kanske något annat för dig. Hur en beskriver sitt hjärta är helt upp till var och en av oss. Någon skulle kanske kalla hjärtat självkänsla. Eller grunden. Eller kärnan. Benämningen spelar inte så stor roll. Men hjärtat däremot - den spelar stor roll. 

I somras befann jag mig på sommarstugan. Sittandes ensam på bryggan i en bedårande vacker sommarnatt. Livet hade kommit till ett skede där jag behövde göra någonting. Ta ett steg åt något håll. Reflektera. Omvärdera. Visa självmedkänsla gentemot mig själv. Dendär sommarnatten gjorde jag ett rad beslut. Med hjärtat. Enbart och bara med hjärtat. Beslut som därefter skulle följas av många små beslut. Beslut där valen i sig inte är så viktiga. Det viktiga är konsekvenserna som följer av valen. Fokuset i varje val är att konsekvenserna skall svara på frågorna; hur vill jag att livet ska se ut och vad vill jag fylla mitt liv med. Det var där och då jag återvände till grunden. Till hjärtat. Där jag är tillräckligt.

Att välja ett liv med Tvivlaren och Offret är rätt enkelt egentligen. Att välja ett liv med hjärtat kan vara mera utmanande. Det är en resa som stundvis handlar om trasighet, operfektion och att vara sårbar. Samtidigt som det är något av de vackraste och finaste. En upptäcktsresa. Det är den kanske mest spännande resan jag någonsin begett mig på.  En resa där det handlar om att jag skall bli min egen bästa vän. Resan med hjärtat är livslångt.

Det är på den resan jag nu även låter  tvivlaren och offret hälsa på ibland, för jag har lärt mig att det behövs för att påminna mig om hjärtat. Påminna mig om att jag tillräckligt. Precis som jag är. Påminna mig om att jag älskad. För den jag är.  

Och när detdär stunderna kommer när jag tvivlar, är trött eller inte känner mig tillräckligt, så vet jag att det finns människor vid min sida som kan hjälpa mig lysa upp mörkret, som kan bära stenerna tillsammans med mig och som kan hålla min hand när jag sitter på bryggan.

Resenärer när och fjärran: jag hoppas du också vet och känner att du är tillräckligt. Tillåter dig själv känna och inse det. Samla på dig reseminnen och erfarenheter. Jag kan avslöja att ett av mina reseminnen kommer nog en dag bli orden "I'm enough" skrivna i svartaste bläck någonstans på kroppen - för att aldrig glömma.

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln