Därför behöver vi vara varandras medmänniskor

Ensamhet finns inte bara på tunnelbanan en sen lördagnatt. Ensamma människor finns överallt och omkring oss alla oebroende tid eller plats.
Människor som känner sig ensamma. Människor som är ensamma. Människor som längtar efter något bortom ensamheten.

Gemenskap.
Sammanhang.
Familij.

Att ha en familj är inte självklart.
Att vara en del av en familj är inte självklart.
Att känna att man är en del av familj är inte självklart.

Långtifrån.

Vad är egentligen familj? För mig är familj några oerhört viktiga och värdefulla människor som bor i de finska urskogarna. Men för mig har definitionen av familj blivit bredare än så med åren. Uppfattningen om vem som är familj har förändrats sedan länge.  Det handlar inte bara om att vara släkt. Det handlar inte bara om vem man vuxit upp med. Det handlar inte bara om dem jag umgås med på julen.

Det finns ingenting som säger att det är där vi behöver begränsa familj. För mig innebär familj medmänsklighet. Att bry sig om varandra. Att finnas där för varandra. Gemenskap där man kan vara sig själv och där man är accepterad för den man är. Sammanhang av villkorslöshet. 

Vi kan välja medmänsklighet.
Vi kan välja att vara varandras familj.
Vi kan välja att skapa gemenskap där vi är i livet.

Genom medmänskllighet kan vi skapa våra familjer och sammanhang. Där vi är älskade och viktiga. Familj är heller inget som behöver definieras av normer. Familj handlar om något annat. Det handlar om att finnas där för varandra. Handihand. I stormen. I lugnet. Och däremellen.

Därför behöver vi vara varandras medmänniskor.
För att vi kan välja omtanke och kärlek.
För att vi  har förmågan att vara varandras gemenskap och varandras sammanhang.
För att vi kan vara varandras familj.

För att världen behöver inga flera främlingar.
Världen behöver flera medmänniskor. 

Kommentera gärna:

Senaste inlägg

Senaste kommentarer

Bloggarkiv

Etikettmoln